sv sv

Deuteranopi (grönblindhet) ᐅ specialglasögon hjälper!

Alexander Konoplyanko   •     •   6 minuter läst

Deuteranopi – En värld utan grönt

Deuteranopi, mer allmänt känd som grönblindhet, är en form av röd-grön färgblindhet. Vid grönblindhet har man inga fungerande tappar för mellanfrekvent ljus (grönt). Detta leder till att man lätt förväxlar gröna och röda nyanser. Deuteranomali, grönsvaghet, är en mildare form av grönblindhet, som innebär att känsligheten för grönt ljus är nedsatt. I detta fall har sinnescellerna för färgen grönt någon form av funktionsstörning. Gröna färger ser därför mattare eller blekare ut för någon som lider av deuteranomali, jämfört med personer som har normalt färgseende.

Vad bör man veta om deuteranopi?

Deuteranopi innebär att sinnescellerna (tapparna) som är känsliga för grönt ljus saknas helt. Det gröna färgspektrumet uppfattas därför främst som olika nyanser av rött och blått.

  • Sann färgblindhet är extremt sällsynt. Då man i vardagslivet talar om färgblindhet, hänvisar man faktiskt ofta till defekt färgseende. Med detta avser man en situation där personens förmåga att uppfatta färger är på något sätt avvikande.
  • Betydligt fler män än kvinnor drabbas av grönblindhet.
  • Deuteranopi påverkar som regel båda ögonen symmetriskt.
  • Grönblindhet är medfödd och förvärras normalt inte under ens livstid.
  • Nedsatt färgseende kan kompenseras med Colordrops specialdesignade glasögon.

Grönblindhet drabbar främst män

Endast 0,01 % av kvinnor och ca. 1 % av män drabbas av deuteranopi. Grönsvaghet är betydligt vanligare, och förekommer hos ca. 0,35 % av kvinnor och 5 % av män. Den ojämna fördelningen har att göra med våra könskromosomer

Eftersom män endast har en X-kromosom medan kvinnor har två, är kvinnor långt mer sällan färgblinda. På grund av att genen är recessiv, krävs att genen finns i både X-kromosomen från fadern och X-kromosomen från modern för att en kvinna ska ärva färgblindhet.

Kan man bli plötsligt grönblind?

Deuteranopi är ärftligt. Om man varit färgblind hela sitt liv, är det sällan något man lägger märke till. Därför kan det också vara svårt att upptäcka medfött, nedsatt färgseende. I vissa fall kan skallskador, tumörer, neurologiska sjukdomar eller långvarigt intag av vissa läkemedel leda till problem att uppfatta färger. Detta klassas dock inte som deuteranopi i strikt mening.

I grund och botten beror färgblindhet på en genetisk avvikelse som påverkar näthinnan i ögat. Det finns två olika typer av sinnesceller (fotoreceptorer) i ögats näthinna: stavar och tappar. Stavarna används för att se skillnader i ljusstyrka, vilket gör att vi kan urskilja former och detaljer även när det är mörkt. En person med normalt färgseende har tre olika typer av tappar, som ansvarar för registrerande av grundfärgerna rött, grönt, och blått. I de allra flesta fall beror problem med färgseendet på att en, eller flera, av dessa tappar saknas eller inte fungerar som de ska.

Varför kan jag se blått men inte grönt?

Det mänskliga ögat kan skilja mellan miljontals färgnyanser. Varje mygga, oavsett hur liten, reflekterar ljus som faller in i våra ögon. I ögat träffar ljuset näthinnan, därifrån informationen går vidare till hjärnan via optiska nerver. Ljuset träffar våra ögon med olika våglängder som stimulerar våra sinnesceller. Röda tappar är känsliga för långvåg-, gröna för medelvåg- och blåa för kortvåglängd.

Våglängden i det ljus som når ögat stimulerar färgpigmenten i tapparna och utlöser olika färguppfattningar i hjärnan. Om en typ av tappar inte fungerar korrekt eller inte fungerar alls begränsas personens förmåga att uppfatta färger vilket leder till defekt färgseende eller färgblindhet. Detta kan vara rödblindhet (protanopi), grönblindhet (deuteranopi) eller blåblindhet (tritanopi), beroende på vilka tappar som inte fungerar. Om färgerna å andra sidan uppfattas men upplevs delvis mindre intensivt, talar man om färgseendedefekter. Alla tappar som behövs finns, men deras känslighet är begränsad vilket gör att färgerna blandas lätt ihop.

Att diagnostisera grönblindhet

Ofta är personer med nedsatt färgseende helt omedvetna om förhållandet. Om man varit färgblind hela sitt liv är man van att se världen på ett visst sätt. I Sverige undersöks synen i skolhälsovården och avvikande färgseende märks ofta redan i dagis.

Om du vill ha klarhet om din färgsyn bör du ta ett test hos en optiker eller ögonläkare. Ishiharatestet är ett av de mest använda testen för att upptäcka färgblindhet. Testet består av runda plattor täckta av färgade prickar som formar en viss siffra beroende på personens förmåga att se färger. På vissa plattor, kan en person med normalt färgseende se ett nummer, medan en person med defekt färgseende ser ett annat. Färgtestet hjälper att skilja mellan röda och gröna färgdefekter.

Mer djupgående tester

En mer grundlig undersökning kan göras med hjälp av ett anomaloskop. Anomaloskopet består av två olika ljuskällor. En av ljuskällorna är gul och den andra är en blandning av rött och grönt ljus. I testet skall försökspersonen justera blandningen av rött och grönt ljus för att uppnå en viss nyans av gult. Uppgiften är problematisk för personer med nedsatt grönseende, eftersom de uppfattar gröna färger som mindre intensiva eller helt gråa.

Förutom de pseudoisokromatiska Ishihara-plattorna och anomaloskopet, kan deuteranopi också diagnostiseras med hjälp av färgsorteringstest. I Farnsworth D-15 testet sorteras 15 färgade kapsyler i rätt följd enligt spektrum. Testet kan användas för att kontrollera om patienten kan skilja små färgförändringar. Color Vision Testing Made Easy är ett lättfattligt test, specialutvecklat för barn, som baserar sig på enkla symboler som cirklar och stjärnor.

Vad kan man göra om man är drabbad?

Deuteranopi är en medfödd genetisk avvikelse som inte går att behandla. Nedsatt grönseende påverkar dock sällan vardagslivet. I vissa fall kan det till och med vara så att en färgblind person aldrig inser att denne drabbas av åkomman, eftersom han eller hon vant sig vid en värld där färgerna inte syns på samma sätt som för andra. Men det finns ett antal yrken där normalt färgseende är ett krav. Dessa yrken är t.ex. pilot, lokförare och elinstallatör. Kraven baseras på allmänna säkerhetsöverväganden. Utöver dessa yrken finns det andra områden där defekt färgseende inte är ett direkt hinder, men där det ändå är bra att ha god syn. Ett exempel är visuella yrken som målare, florist, eller grafiker där det är lättare att göra ett bra jobb med normal färgsyn.

Colordrops innovativa glasögon för färgblinda

Colordrop har utvecklat specialglasögon som kan öka färgseendeförmågan och korrigera färgsinnesdefekter. Glasögonen fungerar genom att förstärka och filtrera bort specifika våglängder av ljus. För att hjärnan ska kunna bearbeta de små elektriska signalerna från näthinnan, måste det finnas ett antal fungerande fotoreceptorer i ögat. Linsen i glasögonen separerar våglängder av ljus där rött och grönt möts och överlappas så att skillnaden mellan färgerna blir tydligare. Genom att ändra på färgspektrumet som når ögat, kan personer med röd-grön-svaghet uppnå otroliga resultat.

  • Prova våra glasögon – programmera om hjärnan så att den känner igen nya färger. Även små steg framåt är viktiga framsteg för någon som lider av en färgsinnesdefekt. Vilken effekt glasögonen har på ens färgseende, kan man endast reda ut genom att testa själv. Just därför bjuder vi på 30 dagars öppet köp, så att du kan testa glasögonen hemma i lugn och ro.